Igår fick Zeth feber men det kändes som den försvann lika snabbt som den kom.

Men han hade fortf lite feber imorse.
Sen efter 45 min var den uppe på 39.4

Han har ingen hosta eller är förkyld som vi andra varit,utan bara feber.
Får se vad det blir av det.

Igår fyllde Sàndor 15 år och eftersom Måns varit sjuk ställde vi in hand kalas då vi inte ville riskera att han skulle bli sämre.
Och självklart igår mådde Måns hur bra som helst.
Han har lite hosta kvar bara.

Men Sàndor var ändå vid gott mod då han fick sina presenter iaf och hans tjej kom och sov över.

Tobias föräldrar dök med upp och överraskade honom och han fick pengar av dom.
Så himla fint gjort och Sàndor sa sen att han uppskattade det enormt.

Idag åkte vi trots Zeths feber till Tobias föräldrar på middag.
Zeth var super ledsen när vi sa vi fick bli hemma för han va sjuk,så vi valde att åka ändå.

God mat och prat med svägerska och svärmor ;)

På lördag ska jag ut igen (!!!!!)
Har en vän sen 20 år tillbaka som bor i Norrland men är nere hos sina föräldrar i Malmö nu och ska fira sin 40 års dag så klart jag vill passa på att träffa henne.

40 Anna va f*n hände där hahah. Jag va 17 år när jag lärde känna dig och du var 19.

Anna var som en syster för mig på den tiden och ställde upp och fanns alltid till hands.

Det gör hon än idag även om det är på avstånd!

Det ska bli super roligt att träffas på middag och sen gå ut och festa lite med henne och andra.

Zeth ska sova hos Farmor och Måns ska vara här hemma med Mormor då Tobias jobbar.

Sov gott på er!

Jag bloggade sist!

Varken haft tid eller ork.

Måns verkade bättre och koliken verkade borta. Lite skrik på kvällarna bara men absolut inget om man jämförde med innan.

Men sen förra lördagen så skulle jag iväg till Ängelholm för att möta upp min syster,mamma,styvmamma,Helenas svärmor och hennes bästa vän för Helena skulle pröva bröllops klänningar.

Måns åt dåligt på morgonen och förmiddagen och jag kände att nåt inte stod rätt till.

Men jag och Måns körde iväg mot Ängelholm. Jag stannade till i Höör för jag tyckte han andades annorlunda. Och än en gång kom känslan av att nåt är fel.

Men jag fortsatte mot Ängelholm ändå.

Väll där ville det godaste med Måns och han var slö och trött.
Gjorde ny mat och än en gång åt han knappt.

Jag kände på honom och jag tyckte han kändes varm.
Sa till alla att han är inte sig själv,det måste vara något.

Vi körde hem efter en stund och väll hemma väntades lillebror Johan och Madde som inte träffar Måns än.

Gjorde iordning ny mat och Madde gav honom.
Nu åt han nästan allt men kändes varm.
Tog tempen och jovisst han hade feber.

Kollade med 1177 och hörde mig för med vänner i mamma gruppen och man ska alltid söka vård för barn under 3 månader med feber.

Tyvärr blev det en kort visit för Johan och Madde då jag och Tobias fick åka till barn akuten med Månsan.

Vi lämnade Zeth hos farmor och han sov där.

Måns undersöktes och allt var bra. Han hade börjat hosta lite och va täppt men syresatte sig fint.
Dom ville vi kom på återbesök morgonen efter eftersom han är så liten och har feber.

Hemma fick Måns hög feber på natten och ville inte äta. Kissade bara lite och var väldigt slö.

Inne på barnakuten blev han undersökt igen och vi skulle pröva ge han mat enligt läkaren.

Efter 30 ml orkade han inte äta mer och vi sa till om det.

Sen fick vi bara besked om sond....inläggning och allt hände pang bom.

Jaha va det så pass tänkte vi ändå.

Men imed han inte orkade äta blir dom uttorkade fort och därav sattes sond och då blir man inlagd.

Vi blev dessutom skickade till Malmö för inläggning då det var fullt i lund.

Måns fick alvedon kontinuerligt och spruta i näsan för att lösa upp slem och blev sond matad.

Han orkade börja äta lite själv med redan på kvällen vilket var skönt.
Dagen efter fick vi komma hem på permission men va inskrivna fortf.

Han visade positivt för influensa men inte rs.
Men det var ungefär samma sak enligt sköterskorna.

Han verkade bättre och vi blev utskrivna.

Dagen efter utskrivningen får han feber igen och blir dunderförkyld. Och hostar mer.
Var extremt gnällig hela dagen och natten.

In på akuten igen och blir undersökt.
Men han var fortf inte påverkad på lungorna men vi skulle in om han blev sämre.

Igårkväll skrek han igen i över 4 timmar....om det var koliken som är tillbaka eller för att han ej mådde bra kombinerat med magknipp vet jag inte. Han fortsatte vara gnällig och skrikig hela natten.

Inatt blev det bara för mkt för mig. Jag orkar de liksom inte mer....det är hela tiden nåt.

Jag kände bara för att åka härifrån....komma bort en stund...få vara ifred....få slippa detta eviga skrik och bärande...och bara få andas ut!

Har alltid lidit med Måns och så klary gör jag det fortf....Men innan va första gången jag verkligen ville fly.

Tobias tog över imorse och jag gick rakt in i sängen och la mig och sov nonstop till klockan var halv ett idag. Det BEHÖVDES!

Idag har vi inte kunnat lägga Måns ifrån oss alls. Så fort vi lagt ner honom har han börjat skrika inom 3 min. Vet ni hur frustrerande det är?!

Han skrek nu ikväll igen men inte lika länge och han hade inte ont idag...Utan han skrek bara helt enkelt.

Vill att allt vänder nu så man kan få slappna av...bli piggare och njuta istället.

Zeth är samtidigt i en rent otrolig trots som inte går att beskriva....det kombinerat med Måns hade vem som helst velat fly fältet emellanåt!

Tack till Lone som ställde upp och tog Zeth när vi åkte in med Måns. och han fick sova där.
Och tack till Jenni och PM som tog Zeth hela nästa dag och körde in med saker till mig på sjukhuset och samtidigt hämtade hem Tobias.

Tack till pappa som hämtade mig och Måns i Malmö och körde oss hem sen!

Nu ska jag försöka sova och klockan är efter tolv vilket betyder att min första son fyller hela 15 år idag :)

Stort grattis till fina Sàndor Mamma älskar dig!

Och kan blogga vid denna tiden...

Har Måns en bättre kväll och skrek bara i 2.5 timmar idag....eller väntar resten nu inatt?!
Brukar komma på natten nämligen om det har varit en "kort" kväll.

Jag tog en dusch med Månsan innan han somnade. Det brukar lugna skrikandet iaf för ett par minuter.
Öronen får vila och Måns får vara lugn även om det bara gäller minuter.

Bvc idag visade på nästan exakt 5 kg...4790 gram och 53 cm kort.
2 månader imorgon blir bebisen.

Satt och tittade på bilder nyss från att han föddes fram till nu.
Tänkte igenom dessa 2 månader och har insett att jag inte fått njuta mkt av min bebis.
Det har varit det ena eller andra.
Nu blir det att vänta ut koliken.

Hade Mamma samtal på bvc idag som man har när barnet är ca 2 månader.
Man får även fylla i en lapp om mående.

Det var inte lika positivt som när jag fyllde i den med Zeth kan jag säga.

Men både vår bvc sköterska och jag förstår att det är pga Måns man inte mår bra.
För att man är hjälplös,extremt trött,och ledsen pga hans magont.

Det var viktigt att skilja detta åt.

Jag är inte ledsen för att jag blivit Mamma el fått Måns utan för situationen vi befinner oss i just nu.

Och som hon sa det går över och det är det jag själv håller fast vid....detta går över.
Sen som hon sa men vi vet inte när....

Det kan sluta nästa vecka....det kan också fortsätta 4 månader till.

Vi får se slutet på februari hur Måns är. Annars får vi kontakta min läkare igen och höra vad dom anser om jag ska bli sjukskriven längre eller inte.
Det har inte precis blivit bättre med Måns.
Och jag är inte piggare.

Men det har underlättat att ha Tobias hemma pga de andra barnen med.
Matlagning som inte var en hit med en gallskirkande bebis i famnen.
Bara att bada Zeth blev ju ett helt projekt.
Så jag är tacksam över att ha honom hemma nu när det är så tufft.

Utåt visar vi nog inte hur svårt det är...Utan bara följer i flödet.

Men skenet bedrar.....rejält!

Mitt pluggande ligger på vila tills Måns är bra och jag ser fram emot att börja sen.
Även att få njuta och ta del av en nöjd jollrande bebis.

Nu ska jag passa på att komma till ro då jag bara sov 3 timmar inatt och inte vet vad denna natten har att erbjuda mig.

Sov gott på er...

I 2 dygn har Måns nu varit extremt skrikig och missnöjd.
Magsmärtor har avlöst varandra och jag och Tobias är ganska slut båda 2.

Tar enormt på hela familjen med en sån här bebis. Alla kräver ju sitt ändå.

Bvc tyckte jag skulle boka tid till barn specialisterna i Eslöv ang Måns mage och missnöjdhet.
Så på torsdag ska vi vara där.

Jag misstänker för kort tungband och att där kanske är nåt mer med hans mage eller kropp.

Sen han föddes har han ibland reagerat med gallskrik bara man tagit i honom. Eller när Tobias lämnar över han till mig tex.

Ibland har kejsarsnitts barn låsningar i kroppen som kan göra ont nämligen.
Vi får se vad dom säger.

Det är guldvärt att ha Michaela i dessa sammanhang (hon är alltid guldvärd så klart) men hon tar Måns en hel del när vi e hemma.
Tar in han i sitt rum och myser om han väll sover.
Tar han när han skriker.
Matar honom.
Osv....fantastisk att ha en dotter på 17 år som kan göra allt detta.

Vi får då tid att ägna oss åt Zeth.Tvätta undan. Vika tvätt. Städa. Vattna blommor ja ni fattar....
Vi hinner verkligen inte Annars.

Jag har skullat hänga tvätt från maskinen sen kl 19 idag men ville ta en cappuccino i lugn o ro först.
Gick inte.....19.30 sätter Måns igång och han slutade nyss att skrika.

Zeth somnade tidigt men har vaknat 2 gånger och kan nu inte somna om.

Igår höll Måns på till 03.30...Som tur va skrek han inte i ett....Utan bökade mkt också.

Tess min kusin har erbjudit sig att ta Måns en dag och natt och jag har nappat på det.
Vi MÅSTE få sova.
Tänkte höra om Zeth fick sova hos Farmor eller Mormor samtidigt då så vi verkligen kan få vila ut.

Idag stod Zeth och Måns faster Jenni och svingade Måns i bilstolen för han skrek sig blå.
Han tystnade efter en liten stund....Men min värk hade aldrig klarat stå så.

Måns har även affekt anfall.

Sàndor hade det med och det kan vara ärligt.

Oftast börjar det runt 18 månader och till max 5 år.

Sàndor hade mellan 2 och 4 år.

Måns började när han var 1 vecka gammal.
Så jag måste ta upp detta med läkaren också.
Det betyder att han skriker till han slutar andas.
Är helt blå och blir sen helt slapp i kroppen.
Man kan även svimma av ett par sekunder.
Det gjorde Sàndor en gång.

Det ska inte vara farligt....Men det är extremt obehagligt som förälder att se på.

Idag var vi iväg på en viktig sak och jag hoppas innerligt innerligt innerligt att det går vägen!

Ska snart försöka sova om Mr Måns tänker i samma banor som sin Mamma.

Men väntar även på att systern min ska höra av sig då hon är på sjukhuset.

Finns ingen som har sån otur som henne och alltid nåt i hennes kropp som ska bråka. Finns inte en enda dag då hon mår helt bra...:(
Önska jag kunde trolla och låta henne slippa alla sina besvär!

Godnatt på er....

I fredags tog jag mitt dåliga samvete och stoppade i bagaget. Inte lämnat en 8 veckors bebis någon gång av mina 5 barn sen Michaela var liten och hade kolik.

Jag är ju Mamma först och egentid har inte funnits för mig förrän barnen varit över året....gärna mer.
Men med kolik barn behöver man en paus. Och det gör man kanske ändå....jag har ändrat mitt tankesätt mkt sen Måns kom.

Jag är ju Jenny också. Med det sagt är det inte lika med att jag ska festa var och varannan helg. Men då jag har insett att det är helt ok att skaffa sig egen tid mellan varven.

Hämtade upp Sara på vägen och sen körde vi i de stora snödrivorna in mot byn och festen.

En helt underbar kväll blev det.

Anna hade dukat upp med allt från chips till godis och ostbricka.
Även semla choklad bollar med Nutella i....mums. Tur det var lördag och jag fick äta sånt haha.

Vi blev bara 6 härliga tjejer men det räckte gott och väll. Så många skratt och så mycket underhåll.
Tänk va roligt man kan ha fast man är nykter :)
Man kommer från det vardagliga ett tag.

Det med blöjbyten,skrikig bebis,barn som bråkar, och får bara vara jag.

Hemma igen staplar man in i verkliga livet. Tillbaks till maktlöshet över Måns skrik. Tillbaka till en trotsig 3 åring. En butter 9 åring och 2 tonårsbarn varav den ena blir vuxen detta året!

Snacka om Kontraster!!!

Jag skulle inte byta ut mitt liv och familj för något i hela världen....Men man behöver fly ibland... det har även jag insett!

Man behöver ladda batterierna och få vara för sig själv.
Få klä upp sig och göra sig "fin" och inte gå med ner kräkta Tröjor och flottigt hår om dagarna.

Det är chans att ha kommit till en acceptans där jag får lov att vara jag.

På söndagen blev det mer egentid men i form av bio och med mannen.
En film jag längtar efter i 2 år och såg fram emot :)

Zeth och Måns var hos Farmor och det kändes hur bra som helst.

Det är samma sak med en film man älskar.
I 2 timmar igår slappnade jag av... njöt...levde mig in i filmen...drömde...tänkte och tyckte.

Det är lite farligt med filmer man älskar....jag kan tänka men åååhhh det där vill jag uppleva ...det där vill jag ha....etc etc...

Fullt normalt det också....För ännu en gång bytar jag inte ut nåt mot det jag har.

Men drömma ....visst får man det :)
Visst behöver man det med :)

Så fort filmen var slut som gav mig både skratt,tårar och sugen på annat än kakor haha så börjar tankarna om barnen och planering.

Har allt gått bra tro? Sover Zeth när vi kommer dit?
Vi får skynda oss nu för klockan är mkt...osv osv...stressen är igång och jag är Mamma Jenny igen.

Mamma som jag velat bli sen jag var 5 år gammal. Många barn ville jag ha. Var bebis tokig redan som liten och satt barnvakt tidigt.

Jag Älskar barn....jag älskar att vara mamma.
Jag är enormt tacksam över Mina 5 barn.

Men jag är också enormt tacksam för att jag accepterat att jag får lov att vara bara jag för en stund också :)

Ha en fin dag på er :)

Jag har otroligt fina och omtänksamma människor i mitt liv som jag är enormt tacksam för!

Allt från vänner till nära familj till kusiner till svärmor till min man och till svägerskor i mitt liv!

Känns som mkt fallit på plats och mkt onödigt har gått bort.

Det är så här det ska vara.
Att ge och ta. Att acceptera varandras olikheter och skillnader. Att försöka förstå även om man inte håller med.
Att inte ifrågasätta utan bara inse att alla är vi olika.

Vi väntar fortfarande besked på nåt stort som kan färska vårt liv till det bättre och jag hoppas innerligt det går vägen.

Jag har en inflyttningsfest att se fram emot på lördag.

På söndag är det dags för bio med min man :)

Nästa lördag ska jag träffa min syster,Mamma,min systers svärmor och mon systers bästa vän för att pröva och se ut brudklänningar åt min syster.

Sen på söndag då åker jag och Måns iväg :)

Min fina kusin Tess har bjudit mig på en resa till Norge där vi ska träffa min andra kusin Pernilla (Tess lillasyster) :)

Vi ska bila och vara borta 2 nätter på hotell.

Jag tar med Måns och Tess tar med min Gudson Linus.

Det ska bli en helt underbar paus i vardagen att komma iväg och göra annat och se fina Norge också :)

Det är som sagt fina människor jag har runt omkring mig. Som finns,som ställer upp,som överraskar,som helt enkelt bara är en del av mitt liv.

Man behöver inte göra saker eller ge saker osv...det räcker man visar att här är jag och jag finna för dig...med ord och bevisa det.

Så idag blev det äntligen ett positivt inlägg efter mkt gråt och jobbigheter.

Måns är tyvärr samma sak med.
Han är missnöjd nästan varje vaken sekund och när kvällen och natten kommer är det dags....koliken den fruktade koliken!

Ha en fin kväll på er!

Då jag haft 6 år emellan Sàndor och Melvin och sen 6 år emellan Melvin och Zeth så blev omställningen stor med 3 år emellan nu!

Mycket också för att Zeth är i en enorm trots som mina andra 3 aldrig varit i så det är också nåt nytt!

Jag hade 2 år emellan Michaela och Sàndor och där sa jag aldrig mer.
Tyckte det var tufft.
Var ju inte så gammal då heller....22 år och 2 barns mamma.

Sen ovanpå Zeths värsta trots har vi då Månsan och hans kolik.

Det är som innan ända är att han oftast inte skriker på dagen och det är för att han är mjölkfri.
Men som en klocka var kväll startat det ännu och när det tar slut vet man aldrig från natt till natt.

Härom natten var det riktigt illa igen. Han startade vid 22.30 och vi hade nästan hoppats på att det kanske inte skulle komma.
Höll på till 07.30 dagen efter.
Dock var där någon enstaka paus på 30 min som han somnade.

Har kollat upp med akupunktur idag då vi vi fick erbjudande om hjälp med det idag då det är väldigt dyrt.
Har även fått erbjudande innan om hjälp med och ni vet vem ni är och vi är enormt tacksamma för det <3.

Jag är sjukskriven februari ut och tur är det verkligen....Utan Tobias också hemma nu hade jag gått under ännu mer.

Jag e totalt överkörd.

Imorgon har vi ett viktigt möte som jag innerligt hoppas kommer gå bra.

Längtar efter att kunna uppdatera lite positiva saker här istället snart....

Soffan är min och Måns bästa vän om nätterna nu.
Han sover endast om han sover på mig om natten.

Så Tobias sover i sängen fall natten blir jobbig så han får ta över på morgonen.

Det är tur vi har så pass starkt kärlek mellan oss att detta inte tar kål på oss eller driver oss längre bort från varandra.
Tror det är för att vi har vår starka grund sen innan!

Vi hittar våra små stunder att ta vara på med varandra också!

Detta är ju en övergångs period och just nu får det vara så här!

På söndag andas vi båda ut ett par timmar iaf när vi ska se fifty shades Darker:)

Lone ska ha Zeth och Måns!

Nu ska jag avslöja min man och ta en gallskrikandes Måns och se hur länge det varar idag.....

Sov gott på er!