I fredags kom Mamma till oss för att hjälpa till med lokalen och annat inför dopet på lördagen.
Stort tack till henne <3

Dopet blev hur bra som helst och Måns fick så mkt fint av alla.
Tack till alla som kom och till Lone och Mikael som hjälpt till med all mat <3

Linda och Tobbe kom ner och det var över 1 år sen vi sågs. Vill bara krama om Linda och aldrig släppa taget nät vi väll ses.
Vi fick ett par timmar tillsammans med dom iaf.
I sommar åker vi upp där några dagar. Längtar redan.

Lillebror och svägerskan stannade över natten och det var super mysigt.

I Måndags gick jag på Hockey för första gången på 10 år. Vilken känsla.
Jag som älskat Hockey sen jag jag följde med min pappa för första gången som 8 åring.
Var på varenda match nästan från 13 års ålder och många år framåt.
Reste även på borta matcher och har haft otroligt roligt alltid.

Det var en underbar känsla att vara "tillbaka"

Tack till min fina bästa kusin för allt hon bjöd på under kvällen <3

Nästa fredag är det dags igen.
Semifinal och allt och jag och Tess ska gå igen.
Verkligen något jag saknat att göra.

Har en underbar man som tar hand om familjen här hemma så länge :)

Igår var vi och mös med bäst kusinerna Alva och nytillskottet Emma :)
Har även bokat vår semester med som nu i sommar. Ska bli super skoj :)

Jag har fortsatt gå ner i vikt och hoppas det fortsätter mer tills jag når mina kg.
Funkar hur bra som helst nu.

Komma igång med träningen också här hemma. Mamma mage appen och jag fick övningar skickat till mig att min fina svägerska Emma.

Idag sattes jeansen på och det var skönt att kunna ha nåt annat än leggings :)

På söndag blir det lek med kusin Neo och Mio och jag får mysa med andra svägerskan Jenni :)

Nästa vecka är fullt upp från måndag till söndag.

Varit lite tuffa dagar med Måns igen.
Han har skrikit massor och varit missnöjd var dag och strulat på nätterna.

Mitt tålamod har inte varit det bästa sista tiden då det tar enormt på en med en missnöjd bebis hela tiden.

Då är det skönt att jag och min man ger varandra egentid ett par timmar.
Hämta ny kraft och ladda batterierna.

Önskar er en fin helg :)

Idag har jag haft migrän mesta dels av dagen.
Haft det flera gånger sen Måns föddes.
Innan dess hade jag det kanske 1-2 gånger per år.
Riktigt drygt.

Som tur är har mina 2 minsta pojkar varit lugna idag. Zeth har lekt fint och Måns har sovit mycket idag och ensam,inte i min famn. Händer typ aldrig.

Zeth är för rolig med....han har pratat om sina flickvänner (!) (Ja här var det inte en inte) i 2 dagar nu,att han vill jag ska köra han till dom för dom bor ju faktiskt i Hörby hahah asså detta barn!

Stressnivån är på tipp som alltid hos mig. Dop på lördag och allt som ska fixas på fredag.
Mamma kommer ner på fredag för att hjälpa till i lokalen och här hemma så allt klaffar.

Lone och Mikael hjälper oss massor med och vi är enormt tacksamma.

I helgen var Jenni och Om här med barnen.
Zeth och Neo tycker så mkt om varandra så det är så roligt att se dom leka. Och vissa bråk förekommer ju haha. Är man 2 envisa trotsiga killar på 3 år så går det inte att undvika :)

Mio rev halva huset men så är det med en 1 åring haha,vi är där snart med Måns...den åldern är lika charmig som jobbig ;)

Linda och Tobbe ska stanna en stund på lördag så det ska bli mys.
Johan och Madde och barnen ska sova över så det ska också bli mysigt.

Imorgon skulle vi träffat Cilla,Alva och lilla Emma men pga sjukdom fick vi tyvärr skjuta upp det.

VV går bra och 3.5 kg nergång på 3 veckor får jag vara nöjd med.
Hoppas det fortsätter så :)
6 kg kvar till första delmålet.

Nu ska jag visa med Månsan då Zethan sover sen en stund.

Ha en fin kväll :)

Jag tror aldrig jag skrivit här rakt ut vad jag känner för henne.
Jag har sagt till henne men det är länge sen nu. Jag har även sagt det till mina när och kära.
Men jag kände att jag behövde göra mer än så.

Linda är en av mina bästa vänner.
Hon är en av dom finaste jag vet.
Den starkaste jag känner.
Och den mest fantastiska person jag har haft äran att lära känna.

Linda och hennes Tobbe har fått igenom något som ingen ska behöva.
Dom miste sin Texas 8 månader gammal i en genetisk sjukdom.
Det värsta tänkbara en människa ska behöva uppleva.
Något vi andra aldrig någonsin kan ena försöka förstå.
Jag grät i en månad varje dag efter beskedet och då kan jag bara tänka hur har dom mått?!
Jag vet hur Linda mått jag har försökt med alla kraft finnas där,Men hur tröstar man något sådant?!

Jag och Linda kom närmre och närmre och 2 månader efter Texas bortgång kom hon och Tobbe ner till oss i skåne.

Zeth var då i samma ålder som Texas var när han gick bort.
Trots detta kom dom till oss. Dom kunde köra alla dom milen ner på en 5 timmars resa för att träffa oss.
Wow säger jag bara,vem hade orkat det i sorgen?!

Dom kunde mysa med Zeth. Kunde le när vi pratade och kunde ändå glädjas åt mitt barn.
Han som var 8 månader nu och var frisk och har livet framför sig.

Vi åkte upp till dom när sommaren kom.
Vi hälsade på Texas och vilket fantastisk jobb dom gjort med graven och gravstenen.

Dom kom ner till vårt bröllop trots att dom fick igenom en tuff sak precis då.
Hon vek ändå inte från min sida.

Hon glädjes åt när jag blev med Måns trots att du var tufft för henne.
Hon följde mig på min resa att bli Mamma igen och har följt Måns hela vägen efter.

Hon blir glad när jag skickar bilder och videos och häromdagen så hon att hon nog va kär för han är så fin.

Dom kommer även till Måns dop på lördag och då har vi inte setts på väldigt länge.
Vi har många mil mellan oss men i själ och hjärta är vi sammansvetsade.

Jag är så otroligt imponerad av denna kvinna som lyckats resa sig om och om igen och är så otroligt stark.

Hon finns där alltid för mig och kan lyssna på mina skit problem som inte är något i jämförelse med vad hon gått igenom.

Men så är hon...Min Linda.
Den finaste jag känner.

Jag är oändligt tacksam för att du är en del av mitt liv och jag älskar dig mer ön ord kan beskriva!

Helgen går som vanligt fort förbi.
I fredags överraskade jag Mickis med mat ute och en bio.

Inte ofta vi gör nåt med de stora barnen själva,så det var uppskattat från båda hållen.

Idag har jag tänkt mkt och varit ledsen och kännt mig otillräcklig.
Kan inte gå in på vad här men jag bara önska jag kunde göra mer i vissa fall.
Jag önska folk tog vara på så dyrbara saker mer än vissa gör.
Väldigt väldigt jobbigt just den biten för mig för tillfället.

Jag och Tobias pratade om olika saker i ett äktenskap/förhållande häromdagen.
Om vad man ska och inte ska göra bland än.
Tobias ord ekar fortfarande i mig då jag tyckte det var så fint sagt.

Han sa: Jag skulle aldrig någonsin äventyra det vi har för något. Varför skulle jag göra det,vi har ju allt!

Dom orden har levt inom mig sedan han så dom. Även om vi är gifta och på klara med var vi har vandra så tyckte jag det var så fint sagt.

Han ger mig mkt frihet och egentid om jag behöver just nu. Han säger att jag får göra vad jag vill när jag känner för det. Komma iväg och hitta på saker etc.
Jag är inte van vid det alls sen tidigare,då jag istället levde som i ett fängelse med massa förbud. Så än idag har jag svårt att acceptera den frihet han ger mig,då det tyvärr fortf sitter så hårt i mig sen innan att jag inte hade någon frihet.

Han är fin min man,vet inte vad jag gjort för att förtjäna honom.

Han underlättar i allt han kan.
Han kan fixa allt här hemma om jag är iväg så jag kommer hem till ett hem där inget behöver göras.
Jag uppskattar honom så himla mkt och älskar honom desto mer.

Jag sitter inte bara på min enda i soffan och får allt serverat ...det va inte det jag menade. Jag gör mkt jag med och ger han det han behöver,utan detta var mer att jag ville hylla honom för allt han gör för mig.

Jag hoppas allt kan lösa sig på bästa sätt över min oro.
Jag kommer göra vad jag Kan!

Ha en fin morgon dag....var rädda om varandra!

Här var det ett tag sen jag skrev.
Velat uppdatera var kväll men när Måns väll slutat skrika är jag så slut och bara däckar.

Han hade 2 dagar då han bara var lite skrikig ca 30 min och vi trodde att det kanske vänt.
Men nä det hade det inte. Han tog igen set sen igen.

Oftast är det fortf som en klocka på kvällen vid 19.30-20.00 han startar. Och sen håller det på ett x antal timmar.

Igår var han kinkig hela dagen och började skrika redan på eftermiddagen.
Och slutade vid 23.30 igårkväll.

Stackars lilla barn.

Mellan varven när han inte har ont och skriker är han helt underbar.
Ler och pratar och myser.

I famnen ska han alltid vara annars är han missnöjd. Ligger bara några minuter i babygymmet eller gungan sen passar det inte mer.

Vi får väll se när allt släpper!

Hade en fantastisk kväll i lördags. Roligt att träffa Anna efter 17 år. Vi åt gott på tgif. Gick till en mysig irländsk pub och sen swing in. Swing in var dock inget för mig haha. 30 plus för att komma in men dom som var där var mellan 90 och döden :)

På natten skulle Niklas hämtar mig men Pernille och Jenni kom istället. Och vi fick en trevlig prat stund i bilen på vägen hem :)
Även om Nille trodde jag skulle behöva en kräk påse ;)

Tobias jobbar igen och vi försöker få vardagen att gå ihopa på bästa sätt.

Michaelas bästa kompis bor hos oss sen några veckor tillbaka då hon har det lite tufft för tillfället och vi ställer gärna upp.

Så vi är 6 barn här om vardagarna och 7 barn varannan helg!

Det är lite att tajma ihopa vet ni ;)

Mamma va hör förra veckan och helgen. Jätte mysigt det var ett tag sedan. Hon tog Måns en hel del och det var skönt. Hade han även på natten till söndagen när jag va ute.

Igår fixade vi lite ärende och möte Lone i stan.

Imorgon kommer Olivia och på lördag kommer svärmor och svärfar på middag.

Nästa vecka är det fullt upp många dagar med läkarbesök,bvc, och annat.

Ska även till systern min på måndag.

Saker och ting jag hoppats på har löst sig och jag är så evigt tacksam över det!!!

Nu ska jag fortsätta ta tag i hemmet medans Månsan sover i sin bilstol.

Önskar er en fin dag!