Igår hade jag planer på en mysig fredag med bland annat kusin Tess och bad i jacuzzi och mys.

Hade sett fram emot dagen hela veckan då vi inte setts på ett tag och min kropp kunde behöva ett varmt bad i tunnan med :)

Vaknade med Zeth och Måns vid 07.30 och gav Månsan mat och sen mös vi in sängen.

Vid 8 började jag känna att jag hade ont i höger sida vid midjan och bak i ryggen.
Trodde först jag legat konstigt då jag haft så ont i Axel och skuldran pga inflammationen jag haft,så jag prövade att lägga mig ner i olika ställningar för att det skulle gå bort.

Smärtan blev vara värre och värre och jag kunde inte vara stilla.
Tog 2 Alvedon och värmde vete kudden och la på där jag hade ont.

Va själv med barnen då Tobias var iväg och hjälpte Jenni och Pm att flytta.

Smärtan blev bara värre,Jag blev illamående och kände mig svimfärdig.

Rignde min syster och Tobias och kunde knappt prata.

Kunde inte bära Måns och kunde inte prata med Zeth.
Smärtan var helt makalös. Kom och gick som värkar,Och blev värre för var gång. Jag visste seriöst inte vart jag skulle bli av.

Började googla då jag själv misstänkte njursten direkt.
Och allt stämde in på det.

Tobias var långt hemifrån och blev jätte orolig och ringde runt för att se vem som kunde hjälpa mig med barnen.
Jag kände även att jag måste till sjukhuset och kunde inte köra själv.

Lone gick ifrån sitt jobb och kom och hämtade mig och pojkarna,körde mig till akuten och tog pojkarna med sig hem.
Kan inte tacka henne nog för att hon gjorde detta.

Väll inne på akuten prioriterades jag högt upp. Fick 3 sprutor med smärtstillande och äntligen efter 4.5 timmar med smärta började det avta.

Jag har alltid hört att denna smärtan ska vara den enda som är som att föda barn eller värre,och ja det var det.

Läkaren va super,det fanns blod i urinen och allt tyder på njutstens anfall.

Jag ska röntgas inom 4 veckor för att se om det finns större stenar som måste åtgärdas.

Detta kan komma igen imorgon eller så behöver jag aldrig mer få det. Ingen vet.

Men jag vet så mkt att jag önskar inte någon denna smärta. Och jag hoppas aldrig jag behöver uppleva det igen!

Jag va helt slut igår när smärtan avtog. Kändes som tåget kört över mig.
Och jag va öm över njurarna även på andra sidan igår kväll.

Idag har det varit lugnt från tills nu ikväll då smärta kom på vänster sida.
Alvedon och värmde dyna på direkt och jag HOPPAS det stannar där.
Orkar seriöst inte få så ont igen!

Så hoppas ingen av er någonsin får detta!

Jag har även fått tillbaka mitt ljumskbråck konstaterade min läkare för förra veckan. Får jag för ont kommer jag opereras för det,då det inte försvinner själv.

Gahh kan man köpa sig en ny kropp?!

Nu gör jag ett nytt försök att åka till min kusin imorgon och sen blir det majbål på kvällen med familjen!

Måndag kväll är det dags för jobb igen!

Sov gott på er....

Trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle börja jobba så smått när mitt minsta barn var 4 månader.
Mina barn har varit i min borg tills dom varit iaf 18 månader förr. Och jag har aldrig velat jobba innan dom är iaf 15 månader.
Än en gång kan jag undra vet jag ändrat mig så mkt som Mamma och kan känna riktigt dåligt samvete.
Måns är ju precis lika viktig för mig som mina andra 4 barn.

Men som jag själv sagt och diskuterat måste det vara pga koliken och att han är ett hnb barn och både jag och Tobias måste ha spacemellan varven för att återhämta oss och komma iväg lite för att vara brs föräldrar.

Jag diskuteradedet bla med min ena kollega Olivia idag som menade på att sluta se ner på dig själv. Alla behöver egentid speciellt när det är jobbigt.
Och detta är inget Måns kommer minnas att du var ifrån honom emellanåt när han var bebis.

Det var iaf riktigt roligt att träffa de gamla kollegorna igen.
Och min brukare var så glad att se mig. Känns riktigt roligt!

Fick en akut tid till läkaren idag då jag haft så fruktansvärt ont i höger Axel ända upp i nacken och ner i skulderbladet nu i 3 dagar.
Vaknat av smärtorna på bättr och imorse var det så illa att jag grät när jag försökte ta mig ur sängen.
Misstänkte en inflammation då jag haft det en gång innan och det var det.
Fick en kortison spruta på 2 ställen i axeln och det gör så förbannad ont efteråt då jag inte kan få bedövningsmedel heller för jag är allergisk mot det.
Men jag hoppas det hjälper när kortisonet slutat göra ont.
Läkaren bad mig vila helt i 2 dagar, inte bära nåt och ta det lugnt.Men det funkar ju liksom inte när man har en 4 månaders!

Åkte iväg till jobb efter det och sen hem till min fina familj.

På torsdag är det jobb igen och sen fredag ska Tobias iväg hela dagen och jag kanske ska träffa svägerskan och med barn :)
Hoppas verkligen min smärta är bättre tills fredag då jag är själv med pojkarna från morgon till sen eftermiddag,för det gör enormt ont att bära Måns.

På fredag kväll blir det hem till min kusin för mys med bad i jazzuci och lite god mat :)

Önskar er en fin vecka!

High need baby....

Överlevnads barn.....extra allt!

Vi har fått ett namn på Måns beteende.
Varför Måns är som han är dvs alltid missnöjd(nästan) och massa annat.

När man har ett barn som nästan alltid skriker och aldrig är nöjt börjar man som Mamma (iaf jag) att undersöka vad som kan vara fel.
Det har varit läkarbesök,bvc besök,frågor i min mamma grupp,googlat ja allt för att leta svar.
Speciellt då Mamma instinkten hela tiden sagt att här är nåt mer.

Måns är inte sjuk,han har heller inte en diagnos av något slag.

Utan han är ett High need baby vilket innebär att han är extra allt.

Det är hans personlighet,han är född så och det är "bara" att flyta med.

Jag fick en länk skickat till mig idag som jag kikat lite på förut när jag letat svar.

Det jag läste vat som om kag själv skrivit det om både Måns och mig.

Jag satt här hemma med Mamma i soffan och grät när jag läste så det bara stämmer in på allt hur Måns är.
Läste för Mamma som också så herregud det stämmer ju med allt.

Skickar länken till Tobias som också säger det där är ju Måns.

Lättnad över att få svar,lättnad över att där finns en stödgrupp jag är med i nu med andra föräldrar som har ett hnb barn.

Jag kommer skicka lite info här och resten kan man googla om man är intresserad.

Det blir inte lätt framöver då "dessa" barn är enormt krävande. Det brukar bli bättre runt 3 år (så det är ju bara 2 år och 8 månader till)
Men även om det blir tufft är det skönt att ha fått svar.

Har ett läkarbesök till inbokat och då ska detta diskuteras närmre.

Hoppas ni haft en fin påsk för det hade vi med nära och kära!


Text här under....som sagt det kunde varit jag som skrev precis ALLT i den texten....

Tog en annan vändning och vi har istället en Måns som skriker typ alltid.
Han har sjukt ont i magen och vi vet inte vrf.
Imorgon ska jag boka tid till en barnläkare och jag ger mig inte förrän dom kollar allt dom kan.
Jag misstänker tyst reflux (den som vill veta vad det är googla) orkar inte förklara.
Men det stämmer väll in på honom.

Det enda och det e inte så lite är att han peppar peppar för det .testa sover hela natten.
Somnar oftast vid 23 och sover till allt mellan 06-08. Äter somnar om.

Vet inte rigkit vad som var bäst.....Mpns som skrek på kvällen fram till natten och sen lugnt....eller en Måns som skriker hela dagarna och kvällen och sen sover?!

Pest eller kolera.....eller hur!

Jag tycker så synd om denna lilla kille som inte kan få njuta fullt ut av sina dagar och kvällar. Utan att se magkramp efter magkramp. Hysterisk efter hysterisk pga smärtan. Och skrik tills han tappar andan.

Jag kommer som sagt inte ge mig nu....dom får hitta felet.

Idag höllt jag på att verkligen få panik.
Måns gallskriker av smärta flera timmar.
Zeth somnar men hostar tills han nästan kräks och vaknar av det.
Tobias jobbar natt.
Jag har Pms som står mig upp i halsen.

Jag ville bara skita i allt som hade med banting att göra och stoppa i mig massor av choklad,mackor och chips.
Jag var sååå less!!!

Men när Måns äntligen kom till ro och somnade så tog jag och gjorde mig en varma koppen klar grönsak och en knäckemacka.

Karaktär Jenny.....karaktär!

Jag har så dåligt samvete gentemot Zeth för att Måns kräver så mkt.
Lovade honom att vi skulle gosa i soffan nu ikväll...istället får han somna i min säng bredvid mig med en vilt skrikande Måns samtidigt....:(
Fy för när samvetet kickar in så.
Och han har blivit så duktig senaste tiden med allt och verkligen lugnar sig i sin trots. (Låt mig inte äta upp detta nu för jag skrev så) Mammas fina kille!

De andra 3 förstår och vill inte gosa med mamma längre liksom.

Annars har jag varit på en hockeymatch till. Super kul men tyvörr förlust!

Jag har tappat sammanlagt 6.4 kg på 6 veckor och väger nu 58.4 kg.
Delmål 2 är 55 kg och målvikt 52 kg.
Det märks på kläder och så nu och det är så otroligt roligt när man kämpar själv och ser detta resultat.

Det har varit kalas hos min familj och Tobias familj.

Påsklov och idag var vi hos Tess.
Imorgon ska de 3 stora träffa sin storasyster Johanna och båda och grilla.

På torsdag blir det busfabriken med Pm kusinerna.

På lördag påskmiddag här hemma.

Sen får vi se vad söndag och måndag bjuder på.

Jag isolerar mig mkt pga Måns skrikande. Åker endast hem till familjen och är inomhus om inte Tobias är med. Missat massa träffar med mamma gänget tex :( riktigt tråkigt.
Och ön en gång kommer Zeth i kläm.

Mamma har erbjudit att ta Måns en helg så vi kan fokusera på de andra barnen och få en paus. Men hur jobbigt det än är ....vill jag inte lämna honom mer än ett par timmar per gång,någon gång ibland.

Ha en fortsatt fin påsvecka på er!