Om jag inte får vara jag,vem ska jag då vara?

Om jag inte får känna hur jag känner,hur ska jag då visa mina barn att alla känslor är ok?

Om jag inte får uttrycka mina känslor,hur ska jag då visa hur jag menar?

Om jag inte står för vad jag tycker,hur ska jag då lära mina barn att stå upp för sig själva?

Om jag hela tiden motarbetas för att jag inte tycker,tänker och känner "rätt",hur ska jag då hantera detta utan att trycka ner mig själv?

Jag säger det igen...jag är jag. Inte mer inte mindre....jag är inte felfri,jag är inte perfekt.
Men jag står upp för vad jag tror på och tycker! Och mina känslor är precis lika viktiga som alla andras ändå!

Detta lär jag även mina barn och jag hoppas jag bygger starka kärleksfulla människor som står upp för sig själva nu och för alltid och går sin egen väg i livet,vägen dom tror på!

Önskar er en fin kväll!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man kan inte vara nog tydlig i dagens läge gällande Corona! Jag VET att många tar detta med en klackspark och bryr sig inte. Tänker det är som en förkylning. Jag är inte i riskzonen osv osv. Folk överdriver bara. Jag behöver inte stanna hemma för...

De sista dagarna har präglats av att jag kännt mig nere,off och haft en del ångest. Ångest över döden. Ångest över hur fort livet kan ändras,ta slut. En tjej som jag hade i min mamma grupp med Måns,gick bort i cancer i förregår. Endast 34 år gam...

Ja det är ju inte min starka sida att blogga längre :) Minns när jag bloggade flera dagar i veckan för ett par år sedan. Som jag skrev i förra inlägget så är det inte samma intresse och samma behov längre! Jag jobbar och mannen jobbar om vår andra...

Det var inte igår man uppdaterade här. Jag har tänkt på det så många gånger. Men orken och tiden har inte funnits där. Jag har fokuserat på annat när jag väll är ledig från jobb. Även om ett inlägg inte behöver ta så lång tid,så har jag ej kännt för ...