Fick en akut tid till sjukgymnasten imorgon.
Detta går inte längre.
Jag fasar för var gång jag ska behöva resa mig. Det känns som jag ska gå sönder helt ärligt.
Foglossning har jag haft var gång.
Lite mer för vart barn och värre efter bäcken skadan i Melvins förlossning.

Men ändå aldrig så här pass.

Jag tror som sagt det är för att det är så tätt denna gången mellan graviditeterna och att det är femte barnet och säkerligen spelar min ålder också in!

Det är totalt olidligt oavsett!

Tänkte även disk med läkaren om dom kan tänka sig ta ut Lillebror tidigare då detta bara eskalerar.
Men dels blir han prematur barn då och jag vet dom är hårda med det.
Sen blir i december och jag vill inte det för hans skull sen.

Melvin är född 19 och det är inget roligt för honom alls.

Får antagligen krykor imorgon då jag prövat allt annat utan resultat.
Nästa steg sen är rullstol.
Men det är ju absolut inget man vill ha :(

Vägrar ta annat än alvedon också,vet dom kan erbjuda tex citaten men nej vill inte påverka bebisen.

Nu känns 11 veckor som låååång tid kvar när man har så ont.

Måste bara säga att jag har världens finaste och bästa man.
Han imponerar på mig gång på gång som idag när han tog ett samtal med Michaela då det varit lite tufft med henne en vecka nu.
Älskar han så enormt mkt och det betyder massor när han gör saker för vår familj!

Idag va jag hos Therese mesta dels av dagen. Gosat liten bebis och fikat.

Hoppas ni haft en fin dag :)