Jag tror aldrig jag skrivit här rakt ut vad jag känner för henne.
Jag har sagt till henne men det är länge sen nu. Jag har även sagt det till mina när och kära.
Men jag kände att jag behövde göra mer än så.

Linda är en av mina bästa vänner.
Hon är en av dom finaste jag vet.
Den starkaste jag känner.
Och den mest fantastiska person jag har haft äran att lära känna.

Linda och hennes Tobbe har fått igenom något som ingen ska behöva.
Dom miste sin Texas 8 månader gammal i en genetisk sjukdom.
Det värsta tänkbara en människa ska behöva uppleva.
Något vi andra aldrig någonsin kan ena försöka förstå.
Jag grät i en månad varje dag efter beskedet och då kan jag bara tänka hur har dom mått?!
Jag vet hur Linda mått jag har försökt med alla kraft finnas där,Men hur tröstar man något sådant?!

Jag och Linda kom närmre och närmre och 2 månader efter Texas bortgång kom hon och Tobbe ner till oss i skåne.

Zeth var då i samma ålder som Texas var när han gick bort.
Trots detta kom dom till oss. Dom kunde köra alla dom milen ner på en 5 timmars resa för att träffa oss.
Wow säger jag bara,vem hade orkat det i sorgen?!

Dom kunde mysa med Zeth. Kunde le när vi pratade och kunde ändå glädjas åt mitt barn.
Han som var 8 månader nu och var frisk och har livet framför sig.

Vi åkte upp till dom när sommaren kom.
Vi hälsade på Texas och vilket fantastisk jobb dom gjort med graven och gravstenen.

Dom kom ner till vårt bröllop trots att dom fick igenom en tuff sak precis då.
Hon vek ändå inte från min sida.

Hon glädjes åt när jag blev med Måns trots att du var tufft för henne.
Hon följde mig på min resa att bli Mamma igen och har följt Måns hela vägen efter.

Hon blir glad när jag skickar bilder och videos och häromdagen så hon att hon nog va kär för han är så fin.

Dom kommer även till Måns dop på lördag och då har vi inte setts på väldigt länge.
Vi har många mil mellan oss men i själ och hjärta är vi sammansvetsade.

Jag är så otroligt imponerad av denna kvinna som lyckats resa sig om och om igen och är så otroligt stark.

Hon finns där alltid för mig och kan lyssna på mina skit problem som inte är något i jämförelse med vad hon gått igenom.

Men så är hon...Min Linda.
Den finaste jag känner.

Jag är oändligt tacksam för att du är en del av mitt liv och jag älskar dig mer ön ord kan beskriva!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man kan inte vara nog tydlig i dagens läge gällande Corona! Jag VET att många tar detta med en klackspark och bryr sig inte. Tänker det är som en förkylning. Jag är inte i riskzonen osv osv. Folk överdriver bara. Jag behöver inte stanna hemma för...

De sista dagarna har präglats av att jag kännt mig nere,off och haft en del ångest. Ångest över döden. Ångest över hur fort livet kan ändras,ta slut. En tjej som jag hade i min mamma grupp med Måns,gick bort i cancer i förregår. Endast 34 år gam...

Ja det är ju inte min starka sida att blogga längre :) Minns när jag bloggade flera dagar i veckan för ett par år sedan. Som jag skrev i förra inlägget så är det inte samma intresse och samma behov längre! Jag jobbar och mannen jobbar om vår andra...

Det var inte igår man uppdaterade här. Jag har tänkt på det så många gånger. Men orken och tiden har inte funnits där. Jag har fokuserat på annat när jag väll är ledig från jobb. Även om ett inlägg inte behöver ta så lång tid,så har jag ej kännt för ...